Motiveringen lyder:
Din betydelse för vårt musikaliska klimat är unik, Monica, och ditt idoga arbete har på många sätt varit avgörande för utvecklingen av vårt kulturliv. Därtill är din musikalitet på djupet förankrad och din mångsidighet förbluffande. Du äger en spelglädje, en energi, en leklust och en spiritualitet som smittar av sig och du lämnar ingen oberörd. Vi bugar och tackar för allt det du åstadkommit, inte minst tillsammans med Monica Zetterlund!

Monica Dominique är en institution. Få är de sammanhang där hon inte haft ett pianofinger med i spelet. Hon är energisk och taktfast och hon har med sin intensitet faktiskt förändrat världen, åtminstone i Sverige.

Hennes inflytande inom kulturen är mångfacetterat. Monica har varit en politisk kraft i dess bästa bemärkelse, utan att vara partipolitisk, och hon har varit en viktig del i den tungrodda process som lett fram till att jazzen fått tillträde till etablissemangets korridorer. Utan henne hade vårt kulturella klimat definitivt sett annorlunda ut.

Dominiqueska fingrar
Monica är också länken mellan konstmusiken och den improviserade bruksmusiken. Frågan är om jazzen, popen och folkmusiken ens hade fått tillträde genom svängdörren till våra musikskolor utan henne.

Monicas musikalitet är gränslös och hon utövar nästintill alla musikstilar som finns. När hon spelar blommar musiken, i alla de färger och nyanser, oavsett genre. Jazzen ligger henne dock varmast om hjärtat, och de främsta förebilderna är Miles Davis, Wayne Shorter och Herbie Hancock.

Hon har haft ett mycket nära samarbete med Monica Zetterlund, men har spelat med de flesta svenska artister. Som exempel kan nämnas att hon var en av medlemmarna i Gals&Pals och Solar Plexus, och hon medverkade i Hasse & Tages SpaderMadame och Björn Skifs föreställning Spök.

För Minnesfonden, Ann Allan (ordf)

Foto med licens Creative Commons