Monica i ljud och bild

Visst minns vi musiken, men minnet av Monica är också i bilder – från konserter, filmer och TV. Här bjuder vi på en del smakprov som är tillgängliga på nätet.

Materialet är sådant som finns publicerat på Youtube. Teknisk kvalitet kan variera, men de konstnärskap som filmerna berättar om håller förstås absolut högsta klass. Förutom Monica Z så möter vi också några av de bästa svenska textförfattarna och musiker av världsklass. Varsågoda!

Some other time – med Bill Evans trio

Från den helt fantastiska skivan som Monica spelade in med Bill Evans trio; Evans, piano, Chuck Israels, bas, och Larry Bunker, trummor.

Håll musiken igång – med Povel Ramel

”Musikantglädje och verbalt fantasteri”, som Ivan Markowicz har kommenterat klippet på Youtube. Och visst lyfte Povels musikaliska och fyndiga texter Monicas sång och hon i sin tur tillförde ytterligare en rejäl dos musikalitet till texterna. Genialt samarbete helt enkelt.

Var blev ni av – ur Svea Hund

Peggy Lee sjöng Where Did You Go 1971, om ungdomens svunna fester. Några år senare skrev Hasse Alfredsson och Tage Danielsson Var blev ni av – mer politisk och ännu mer vemodig. Den fanns med i den eftertänksamma och mycket roande revyn Svea Hund på Göta Lejon 1976. Och Monica gestaltade texten så här fint.

Monicas vals

”Enkel, vacker, öm…” så lyder de första orden i Monicas vals, Beppe Wolgers svenska text till Bill Evans Waltz For Debby. En inspelning som på många sätt fångar essensen i Monica Zetterlunds förhållande till musiken. Och så är det ju så bra! Återigen enastående komp från Bill Evans trio.

Den sista jäntan

”Skräddarsydd och platsbyggd för Monica Z av Povel Ramel”, som någon så träffsäkert beskrivit Den sista jäntan. Här får det värmländskt folkliga en blå jazzton tillsammans med det bästa av svenska musiker 1966 (och före och efter det); Jan Johansson, piano, Georg Riedel, bas och Egil Johansen, trummor.

Stockholmsnatt

Det går liksom bara inte gå förbi (inte snabbt i alla fall) denna svenska version av Nat King Coles Walking My Baby Back Home. I Beppe Wolgers kongeniala översättning blir det Sakta vi gå genom stan. När vi nu ser filmen och hör sången idag så blir det dessutom en rejäl dos Stockholmsnostalgi.